Kaffebar

Vi sitter med kaffe och toast och chokladcroissant och livet är härligt.

Jag + Telefonplan = sant

En svag nyans, av ljus nånstans

Det är sista kvällen på Dialogen. Imorgon - Främlingen. (Finaste sidan!) Senare? Vi vet inte, men vi hoppas.

"Vi kan väl hålla det lite öppet?"

Den frasen är inte min favorit. Vare sig det gäller nyårsfirandet eller midsommarfesten eller brunch i helgen. Eller lägenhetsbyten.

Antingen bestämmer man sig för att satsa, eller så säger man nej. Inget velande som respektlöst klargör: "Du är på min reservlista."

Men jag är lugn på nåt vis. Jag skulle vilja säga att jag känner nåt på mig, men jag brukar inte vara synsk, så jag vet inte hur det skulle kännas. Men det känns bra, allt kommer bli bra.

Ekokrasch

Och det här är varför jag inte riktigt tycker det är underbart med vårvärme i februari. Igelkottar vaknar alldeles för tidigt och har ingen mat, fågelungar kläcks alldeles för tidigt och har ingen mat, och än finns risken för en köldknäpp. Och då dör de allihopa. Ekosystemet är känsligt, förihelvete.

Bostadskarma

Jag leker lägenhetsmäklerska. Kanske har fixat andrahandsboende åt andra. Alla ska vara välkomna till Stockholm!

Och någonstans hoppas jag väl att mina ansträngningar ska ge mig själv bra bostadskarma på lördag...

Undersåker - Stockholm 347 kr

Det är värt.

Bolevatrivas

I min klass och i min bekantskapskrets, bland de som är 22 - 28, är det främsta samtalsämnet BOSTADSMARKNADEN. Ett outtömligt ämne. Budgivning, räntor, hyra, nybyggnation, sunkighet, ettortvåortreor, förorter, drömmen om innerstan, köer, utförsäljning av det kommunala bostadsbeståendet, visningar, byten, min kompis fick enochenhalvmiljon för sin etta på 24...

Är det mest i Stockholm det är så, eller är det 25-årssamtalsämnet överallt?

Ännu ett mästerverk signerat Konsultbyrå

Citat: Ni kommer att använda avancerad utrustning ledda av eliten inom området för att uppnå fantastiska resultat. Slut citat.

I väntan på vingårdar

Vi var och kollade på lägenhet i lördags. Lägenheter. Jag vill nästan inte tänka på det, så spännande är det. Jag kanske jinxar det om jag pratar om den lägenheten vi allrallrahelst vill ha. Så jag säger inget. Bara att jag längtar efter vingårdar. Både de i Toscana. Och de i söderort.

Orris rymde idag!

Det bästa. Den bästa.

Det bästa med förrgårdagen var mina blommor.

Det bästa med gårdagen var att servitrisen blandade ihop beställningarna och att vi fick vänta jättelänge på maten. För hovmästaren kom ut och bad om ursäkt och sa att vi bara behövde betala för vinet.

Det bästa med idag var att det inte var igår.

Det bästa med imorgon kan vara att gå på lägenhetsvisning. Eller att bli klar med åtminstone ett tal. Eller att äta middag och dricka vin borta. Eller att få somna under duntäcket.

Ser ni grisarna som flyger över himlen?

Jag har fått min första visningskallelse från bostadsförmedlingen.

Lite mosig

Jag känner mig som en delicatoboll som legat för länge i botten av en handväska.

Stenålder

Man kollar på Sex and the City på DVD och så känns det sorgligt. För Carrie skriver på en datamaskin med monokrom skärm.

Blankt

Jag blir rörd när värden pysslar om mitt hus så noga att golven i entréen bonas var tredje månad.

Snösnösnösnö

Jag vill ha mer snö!

Bakåtblick

Ojoj. Jag läste min gamla dagbok. Jag var 22. Jag skrev mycket mer då än vad jag gör nu, och var aningens mer självcentrerad. Och jag minns hur jag höll på att gå sönder av en förvriden form av lycka, hur kaos hotade varenda sekund. Och jag påminns om min Virginia Woolfperiod.

Ett Mrs Dalloway-moment, inte the beginning of happiness, utan lycka just där, just då, med svarta stänk. Kommer det mera? Det vet man aldrig.

Det här är det mest desperata jag varit på länge. Den slutgiltiga uppgörelsen eller nåt. Mellan vad som är enkelt och som finns framför näsan på mig, det jag alltid velat ha, fortfarande vill ha, med mitt intellektuella jag, den framtid jag såg framför mig. Mellan det och den innersta kärnan i hjärtat, där tror jag det sitter, som brinner för något helt annat, något litet som tar över hela min kropp, som är svårt och nästan omöjligt, och framtiden är alldeles blank. Medvetandet och kroppen slåss.

Jag själv gick runt i vanadislunden och hyperventilerade bland krokus och annandagpåskstillhet.

Ojoj. Jag vill bara ta flickan i handen och visa henne tapeterna vi köpte idag.

Vuxenpoäng

1000 poäng för att handla tapeter tillsammans på en lördageftermiddag efter kafferep med barninslag. Hejdå funky kitchen, hello classy kitchen!